satt och tänkte på en grej idag.

jag uppskattar dessa djur alldeles för lite,
dessa vackra underbara djur!

Mina hästar har verkligen räddat mitt liv 

och det jag saknar när jag är i Rättvik är..
Simb Murphy & Risnäs Trixa.

knäppa men så himla bra!

Har fixat lite jämförelsebilder från våran första tid tillsammans till nu.     mindre mage, mer muskler, mer livsglädje, och framför allt har hon fått man!

   bättre språng, mer energi, mer glädje i det hela.

Dessa hästar var det nån som en gång i tiden sa att de aldrig skulle duga någonting till och att de aldrig skulle funka som ridhästar.

märker de!

2.5 år tillsammans nu.

och fler ska det bli.

älskade djur <3